
Igår hade vi en minnesstund för Sanna.
Vi samlades ute på Saltholmen för att minnas vår kära.
Det kom mer folk än man hade kunnat ana och ändå kunde och orkade inte alla komma.
Det blev ett veckert minne.. alla rosor i vattnet och Freddan som sjöng sången som jag vet du älskade så mkt.
En sak gjorde mig så otroligt ledsen men det tänker jag inte nämna här..
Att man orkar vid ett sånt tillfälle undrar jag.. varför??
Så onödigt.. det är ngt man får bära med sig resten av livet.
Jag orkade inte änns förklara eller bry mig.
Det var iaf så härligt att få se hur många vänner och bekanta Sanna hade, så många som älskade och brydde sig om henne.
Sanna var en färgstark människa som gjorde det lätt för oss alla att fatta tycke för henne med en gång.
Allt känns så overkligt.. man kan inte fatta, kommer nog aldrig att göra det.
Min lilla finis det var ju inte såhär det skulle sluta??
Kommer på mig själv ibland när jag råkar kalla ngn annan det namnet.. du blev så arg varje gång för det var ju ditt namn.
Jag har aldrig förlorat ngn som stått mig så nära och absolut ingen som var såhär ung.
Ngn man delat så många år tillsammans med och många fler trodde man att det skulle bli.
Varför ringde du mig inte när du mådde dåligt eller var ledsen det sista??
har fått höra så mkt ledsamheter. Hade jag varit där hade jag aldrig tillåtit det.
Kan inte förstå?
Jag undrar verkligen hur du har det där uppe? hade så gärna velat veta..
Har hört att man kan få det precis så som man vill ha det och jag hoppas att dina drömmar blev sanna när du kom dit.
Det har varit solsken varenda dag sedan du lämnade oss och jag vet att det är du som ger oss det.
Det finns så otroligt mkt som påminner om dig runtomkring hela tiden.
Sist jag var ute på Hönö så hittade jag en massa kort på min gamla data som jag ska för över till min nya nu.
Så många underbara kort på oss och alla vänner.
Kort som jag nästan glömt bort att jag hade.
Kort som inte många andra har sett.
Dom har funnits där så länge.
Vet att vi orfta pratade om varför man adlrig framkallar kort nu för tiden och varför dom ligger kvar i kameran eller i datorn, det fanns så många fina kort som skulle förstorats upp.
Jag funderar på det ibland och jag ska faktiskt börja med det ngn dag.. framkalla kort på männiksor som står än närmast och ha runt omkring sig.
Det finns människor som kan känna av osynliga själar runtomkring sig.. det har alltid varit ngt som skrämt mig väldigt men nu skulle jag inte vilja ngt hellre än att få ha den gåvan.
Tänk om!
Idag ska jag och Natha hem till hennes mamma på middag och mys i solen och få kela lite med Bobbisen.
Jag ska hälsa från dig!
Kommer ihåg sist vi tre var där då vi åt tacos som du älskade, vi bastade och drack vin tillsammans.
Så underbart!
Ses en vacker dag lilla Sanna då ska vi röja tillsammans uppe i himlen!
Göra allt kul och sånt vi aldrig hann!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar