söndag 30 maj 2010

Vänner!

Detta inlägget är tillägnat alla mina underbara vänner.
Vad skulle man gjort utan sina kära? Ni är så fina!
Hade en mkt trevlig kväll igår.. firade Hannah som fyllde år sedan var vi ngr som begav oss av ut till Hönö för en öl på Golfen. Säg vad man vill om detta stället men inget har varkligen förändrat sig.. allt är sig likt, samma människor, samma snack.. ja allt!
Helt fantastikst att det kan vara så.
Både på gott och ont.


Idag har jag tillbringat dagen tillsammans med familjen.
Först var det lägenhetsvisning och sen var vi på loppisen som var i Majorna denna helgen. Helt sjukt stor loppis, så mkt saker.

Fyndade faktiskt en jätte fin lampa. Har kollat på liknande tidigare men dom har dock vart rätt dyra.. nu fick jag en! Wiieee

Daniel shoppde också en del till bebisen.
En sittsak, mysbyxor och en babysele.. men selen fick jag tillslut med mig hem.. ska ha den här när dom kommer på besök.
Nu längtar vi alla galet mkt!
Sen kan min bebis ta över den. Hur bra som helst.


Imorgon är det begravning. Kommer att vara en tung dag.
Tur att vi har varandra!

lördag 22 maj 2010

......................

JAG ÄLSKAR DIG SÅ MKT ATT MITT HJÄRTA GÅR SÖNDER!

DET GÖR SÅ ONT!

Vad händer??

Hur fan ska man orka??
Trodde att detta skulle bli ett bra år efter allt som varit.

Inte nog med att Sanna gick bort så står man nu här utan sin kärlek.
Hur kunde detta ske?
Jag orkar ärligtalat inte mer!

Allt man trott på, allt man längtat efter.. allt är som bortblåst.
Hur ska man bli hel igen?? nu är det bara för mkt.

Tycker synd om dig och att det är mkt runt omkring, men varför??
Kände på mig att ngt var fel men aldrig hade jag väl kunnat tro att det skulle sluta såhär..

Står nu här med hundra ??????????????? och vet varken ut eller in.

Trodde verkligen på oss.. trodde på ett liv tillsammans!
Kärlek går upp och ner som allt annat men tydligen fanns väl inte viljan där??

Hur kan man sitta och säga att man vill göra allt tillsammans och sen från en vecka till en annan så slutar det såhär?

Alla små hintar, alla konstiga frågor du frågat mig har det legat ngt bakom?
När man pratat så har jag ibland känt att det har varit ngt.. man får liksom inget tillbaka.
Jag skulle gått efter min magkänsla men det är lätt att vara efterklok.

Visst vi kanske inte är helt lika eller har samma intressen men måste man ha det? men detta har vi ju vetat sen innan.. vi visste ju detta.
Jag dras ofta till personer som är min motstas det får jag mest ut av iaf.
Vi har innan varit tillsammans i så många år och känner och kan varandra utantill och till men vad hände med kommunikationen?


Man kan väl inte kämpa för sig själv och så går den andra i ovetande?
Det är helt orimligt ju.


Det händer för mkt nu och jag klarar inte av det!

Någon som behöver en lägenhet?
Jag ska flytta!

fredag 21 maj 2010

Fredag!

Kom nyss hem från frissan.
Gick till ett nytt ställe denna gången.. lite variation förnöjer.
Hon tyckte tydligen att jag skulle bli lite ljusare och visst blev jag det.
Lite ovant.. såhär ljus är jag bara på somrarna, knappt det.
Men van vänjer väl sig.

Ikväll bär det av till liseberg med jobbet.
Femkamp blir det och troligtvis ngr öl.

Imorgon ska jag få träffa min fína Hanna och ta en runda på stan.
Söndag väntas jobb.
Fullspäckad helg helt enkelt!

Ska hinna med att göra göra ngt kul med lovely med så hoppas nu att vädret håler i sig ett tag.

Avklarade två läkarbesök under gårdagen, mer än vad jag egentligen mäktar med för jag HATAR att gå till läkaren.
Såklart kunde inte all prover tas så både måndag och tisdag kommer jag bli tvungen att avrara ngr timmar för att springa dit men som tur är ska mamma med då vi ska ha en heldag tillsammmans.


Nu blir det lite matlagning.

torsdag 20 maj 2010

Bitterfitta

Känner mig verkligen som en sådan just nu..
Allt går upp och ner.. ingen dag är den andra lik men tur är väl egentligen det men just nu känns ALLT verkligen piss.

Känner mig knappt trygg i mitt egna hem längre.. vill knappt komma hem.

Sanna när du lämnade oss så lämnade du ett sånt stort tomrum.. ett stort hål i våra hjärtan som aldrig kommer att kunna fyllas helt igen!

Vissa dagar går bättre, andra är rent sagt för jävliga.
Men detta började väl redan innan du lämnade oss.
Mkt ligger hos mig själv.

Ångesten tränger sig igenom!
Hatar denna känslan!

Varför blir inget som man tänkt mig?
Varför kan man inte få känna att saker och ting börjar gå i rätt riktning?

Känner bara att jag vill bort härifrån, långt härifrån.

Kan inte änns sova riktigt längre.. blir snart tokig.

Usch så negativ jag känner mig idag. Men det måste man få göra ibland.

SANNA önskar jag kunde få ha din positiva vilja lite.. bara en gnutta av det du hade under alla år.

KÄRA DU FATTAS!!!!

fredag 14 maj 2010

Ingen dag är den andra lik

Tänker mkt på allt som hänt.
Kan inte förstå att du är borta Sannisen!

Dagarna rullar på och tur är väl det.. vissa dagar är bättre och andra är rent av sagt bedrövliga. Men på ngt sätt får man det att funka ändå tack vare alla underbara.
Vad skulle man annars gjort?

I onsdags var vi på invigningen av HBT festivalen och vi skålade för dig hjärtat!
Du hade säkert också velat vara där.. lyssna på alla bra artister, mingla runt och ha kul så som vi hade.

Nathas mamma gav mig och Freddan lappar vi skulle dela ut.. dom du delade ut på priden sist du var där.
Lappar du gav till alla tjejer och gjorde reklam för Agnethas sida.

Nu var det vi som fick göra detta men vi gjorde det inte lika bra som du.
Ingen är så framåt och positiv som du var.

Men vi gjorde ett gott försök iaf och det är ju huvudsaken.

Idag känns det som att sommaren är här och det får mig att minnas tillbaka på så mkt kul vi haft.
Alla galenskaper, myskvällar, fester, våra utflyckter med Merta (bilen) här och var.

Jaaa allt underbart!
Alla saknar dig så otroligt mkt!

Satte igång min gamla telefon för ngr dagar sedan för att föra över lite musik och hittade då massa kort och videos.
Videon du skickade för inte så länge sedan med alla bilder och det du skrivit.
LÅTEN!

Men sånt ligger nu kvar i den telefonen och där får det vara.
Man blir bara påminnd om allt hela tiden annars.
River upp en massa sår.


Nu ska jag ut på ballkongen och fortsätta att sola lite.
Sen ska jag och C har mys här hemma. Har köpt en massa gott tills ikväll.

Hoppas nu på fitn väder ihelgen så att vi kan delta i paraden när det nu inte blir ngt sthlm iår.
En parad utan dig.. det känns inte alls okej!






MY MUMBEL!

söndag 9 maj 2010

Sannisen!

Jag kommer på mig ibland när jag går runt här hemma och pratar med dig.. kanske låter det konstig men jag vet att du hör och det får mig att må lite bättre.
Som att du är närvarande på ngt sätt.
Säkert många av dina vänner som gör precis samma sak och jag hoppas att du även är med dom.

Helgen har varit väldigt lugn och skön.. åkte du till Hönö i fredags och bara myste med familjen.
Vet att du ofta sa till mig att du ville komma ut till Hönö. Du var med ett par gånger där ute och dom gångerna kommer jag aldrig att glömma.
Hahaha gångerna du och Målle kom ut när ni skulle överraska mig.
Eller gångerna vi festade, hade kräftskiva och när ni kom ut och hade köpt en ny fisk till mig.

Kommer du ihåg Hugo??
Den gången jag ringde förtvivlad och trodde att han var död!!
Hugo is still alive!
Det hade iaf du och Målle roligt åt ett bra tag.
Alla minnen kommer upp både bra och mindre bra.

Jag tackade Sandra senast häromdagen för att hon gjorde så att vi lärde känna varandra.
Vilken galen helg!

Vissa människor känner man dirket av om man inte vill lära känna.. jag kan tyvärr vara rätt dummande ibland men det är ngt jag lärt mig med åren och försöker ändra på.
Men med dig var det så självklart.
Det är inte många människor man träffar här i livet som det känns så med.
En del har det nästan en evighet innan man lär känna men så var det inte med dig.
Till en början undrade jag vad det var för en bunnt mäniskor man träffat *glimten i ögat* men du var envis och du gav dig inte i första taget.. och det ska du veta att jag är evigt tacksam för!

Jag är så glad att du sedan i din tur presenterade mig för Freddan och Natha.
Dessa två underbara människor ska jag aldrig släppa!

Vänner för livet!

Igår satt jag här hemma i soffan efter Freddan hade gått och sjöng ngr låtar som jag vet att du älskade.
Hoppas du hörde dom!

Imorgon väntas jobb igen och det känns oerhört tungt men man måste.
För att orka!

Sannisen du ska veta hur mkt vi alla saknar och älskar dig!

Hoppas att nätterna framöver kan bidra med lite roligare drömmar än dom man haft de senaste nätterna.

Nästa vecka är det invigning för HBT festivalen och jag ska dit med Nathha, Nathas mamma och Freddan.
Vet att du säkert också hade velat gå på den.. mingel, vin, festklädd och bra musik.
Men vi ska skåla för dig!

Kanske försöker jag mig på ngr av dina dansmoves på dansgolvet.. hahaha
fast det är bara du som kan göra dom, jag gör bara ngr tappra försök då och då.

Sist jag gjorde det var för ngr dagar sedan här hemma framför spegeln men då bröt jag ut i ett hysteriskt skrattanfall.
Hoppas att du kunde se det!


Idag skiner solen för dig!


torsdag 6 maj 2010

Minnesstund!




Igår hade vi en minnesstund för Sanna.
Vi samlades ute på Saltholmen för att minnas vår kära.

Det kom mer folk än man hade kunnat ana och ändå kunde och orkade inte alla komma.
Det blev ett veckert minne.. alla rosor i vattnet och Freddan som sjöng sången som jag vet du älskade så mkt.

En sak gjorde mig så otroligt ledsen men det tänker jag inte nämna här..
Att man orkar vid ett sånt tillfälle undrar jag.. varför??
Så onödigt.. det är ngt man får bära med sig resten av livet.
Jag orkade inte änns förklara eller bry mig.



Det var iaf så härligt att få se hur många vänner och bekanta Sanna hade, så många som älskade och brydde sig om henne.
Sanna var en färgstark människa som gjorde det lätt för oss alla att fatta tycke för henne med en gång.


Allt känns så overkligt.. man kan inte fatta, kommer nog aldrig att göra det.
Min lilla finis det var ju inte såhär det skulle sluta??

Kommer på mig själv ibland när jag råkar kalla ngn annan det namnet.. du blev så arg varje gång för det var ju ditt namn.


Jag har aldrig förlorat ngn som stått mig så nära och absolut ingen som var såhär ung.
Ngn man delat så många år tillsammans med och många fler trodde man att det skulle bli.

Varför ringde du mig inte när du mådde dåligt eller var ledsen det sista??
har fått höra så mkt ledsamheter. Hade jag varit där hade jag aldrig tillåtit det.
Kan inte förstå?


Jag undrar verkligen hur du har det där uppe? hade så gärna velat veta..
Har hört att man kan få det precis så som man vill ha det och jag hoppas att dina drömmar blev sanna när du kom dit.

Det har varit solsken varenda dag sedan du lämnade oss och jag vet att det är du som ger oss det.

Det finns så otroligt mkt som påminner om dig runtomkring hela tiden.
Sist jag var ute på Hönö så hittade jag en massa kort på min gamla data som jag ska för över till min nya nu.
Så många underbara kort på oss och alla vänner.
Kort som jag nästan glömt bort att jag hade.

Kort som inte många andra har sett.
Dom har funnits där så länge.

Vet att vi orfta pratade om varför man adlrig framkallar kort nu för tiden och varför dom ligger kvar i kameran eller i datorn, det fanns så många fina kort som skulle förstorats upp.

Jag funderar på det ibland och jag ska faktiskt börja med det ngn dag.. framkalla kort på männiksor som står än närmast och ha runt omkring sig.



Det finns människor som kan känna av osynliga själar runtomkring sig.. det har alltid varit ngt som skrämt mig väldigt men nu skulle jag inte vilja ngt hellre än att få ha den gåvan.
Tänk om!


Idag ska jag och Natha hem till hennes mamma på middag och mys i solen och få kela lite med Bobbisen.
Jag ska hälsa från dig!

Kommer ihåg sist vi tre var där då vi åt tacos som du älskade, vi bastade och drack vin tillsammans.
Så underbart!



Ses en vacker dag lilla Sanna då ska vi röja tillsammans uppe i himlen!
Göra allt kul och sånt vi aldrig hann!

tisdag 4 maj 2010

Första dagen avklarad

Freddan kom tidigt hem till mig.. var så snäll och åkte med mig till läkaren då jag skulle ta en massa prover.
Sedan tog vi en liten tripp på vattnet och åkte älvisen över till Natha.
Fick ngr underbara timmar tillsammans då även Nathas underbara mamma var där.
Som jag har sagt innan så förstår jag verkligen varför Sanna tyckte så mkt om dig.
Du är lite som vår allas mamma.

Fantastiska människa!



Känner mig totalt tom inombords, får dåligt samvete när vi försöker skratta och ha skoj mitt i allt allvar.. men man måste!
Man måste försöka leva på som vanligt annars kommer det aldirg att funka.


Känner mig väldigt ledsen ju mer jag tänker på det över att jag inte riktigt fick säga hej då.
Hade en litn träff tidigare på kvällen då man ville träffas och få veta mer exakt vad som hänt och inte på alla lösa rykten och jag hann kanppt mer än att komma innan för dörren innan jag fick samtalet av Freddan som berättade.

Orkade inte vara vaken.. ville bara gå coh lägga mig.. Freddan ringde och berättade att hans familj skulle åka till sjukhuset där han sedan stött på inprincip alla.. varför kunde ingen ha hört av sig??
vi gick precis därifrån.. det sista vi bad om var att meddela så fort ngt hände för det var ju inga andra som fick komma dit.

Det gör så ont!

Men tänker inte gräva ner mig i detta.

Får leva på samtalet vi hade strax innan allt.


KÄRLEK TILL DIG SANNISEN!

måndag 3 maj 2010

Till dig Sanna Maria Cecilia Lange! 850626-20100503




Det går inte att beskriva med ord hur stor saknaden är.
Det gick så fort.. har knappt fattat detta.

Hade verkligen velat se dig och få träffa dig en sista gång.
Men det som känns så otroligt skönt är att vi pratade med varandra för inte så länge sen. Hade vi inte gjort det så vet jag inte vad jag hade tagit mig till.
Då mådde du bra och vi hade ett sånt underbart samtal.. kunde då aldrig ana att det skulle vara sista gången vi pratade med varandra.

Kommer ihåg när jag var hos dig på sjukhuset där du låg så liten i sängen.. men aldrig att du visade dig ledsen eller svag.
Istället var det jag som bröt ihop när jag fick reda på allt. och när man fick se dig ligga där.

Vet själv inte hur man hade fungerat i en sån situation men du var då tuff Sanna.
Så enormt stark!
Du ska veta hur mkt jag beundrar dig så.


Mitt hjärta blöder och detta har nog varit den värsta natten i mitt liv och säkert i många andras också.

Det är så fuktansvärt orättvist!

Kommer aldrig att glömma den dagen vi träffades då vi lärde känna varandra.
Ler bara av att tänka på det.
Skulle vilja vrida tillbaka klockan och få uppleva det igen.

Även fast våran kontakt inte var den bästa den sista tiden vilket hade sina orsaker så vet vi både hur mkt vi älskade varandra!
Allt roligt vi fått uppleva tillsammans, alla motgångar, all lycka.. ja jag kan fortsätta i oädligheter.

Du var och är den mest omtänksamma människa jag någonsin träffat, du charmar varenda än med ditt leende och ditt glada humör.
Du prioriterar och värdesätter dina vänner högt.

Jag vet att du älskade din mormor så otroligt mkt.. jag fick även glädjen av att lära känna henne och se vad du alltid pratade om.
Nu får du vara med henne min kära!
Tänk vad glad hon är över att få träffa dig.

Jag värdesätter alla underbara år vi fick tillsammans.
Ingen kände mig så bra som du och jag vet att jag kände dig utantill och in.
Ibland var vi så himla lika,hade samma tankar och funderingar men samtidigt så var vi som natt och dag.

Det var väl därför som vi drogs till varandra??

Jag tänker på din mamma och dina släkt och hoppas att dom orkar.

Du var en så stor del av mitt liv under så många år.
Vill bara ta upp telefonen och rigna dig.


Kära Sanna vila ifred!
En dag syns vi igen och då kanske vi får göra allt det vi aldrig hann?!


ÄLSKAR DIG NU OCH FÖR ALLTID!

Vårat citat.. Mumbel my feet are happy!















söndag 2 maj 2010

Inga ord!

Fick alldeles nyss veta!
Jag finner inga ord!

Tider förändras, människor förändras och man väljer olika vägar i livet men vissa saker kommer aldrig att förändras och det är alla åren tillsammans och att jag älskar dig!





Torka tårarna min vän
jag tror jag vet ungefär hur det känns
som att försöka dansa med en myndighet
du ville bara ha ett hem, en plats
nånting vettigt att göra, vad som helst
det fanns tid för nåt att växa
det fanns plats för lite värdighet
du har sparkat på i kön till ett ställe som man inte ens vill in på
man tuggar i sig hela svansen
det står alltid nåt i vägen
du tar dig alltid loss och du rusar
men ändå fångar marken dina fötter

Jag kan inte hjälpa dig upp, kan inte lysa upp den väg du springer
jag kan inte vagga dig varm och lugn
du har en annan röst, annan färg,
ett annat land, med andra klockar som ringer
jag tar mig inte in i dina dunkla rum

Det står ett fältslag bakom väggen
man slår i tomma containrar
det här är helvetets förgård
i december står man stilla i en tunnel
och trängs, och trängs
och alla bara pratar
om det bara fanns nånting att säga
om det fanns skäl att vilja delta
du ser, jag kan inte ens förmå mig att hjälpa någon annan
det här är be your own star show
det här är bit ihop och sparka
och ge precis vad du behöver och ta vad du kan få

Jag skulle gärna hjälpa dig upp och kunna lysa upp den väg du springer
om jag kunde vagga dig varm och lugn
jag har nog samma röst och bor i samma land
med samma klockor som ringer
du går inte ensam genom dunkla rum

Vasen vinglar på bordets kant
åskan mullrar ovanför ditt tak
uppför är lättare, men neråt är det brant
kan inte landa där med ryggen rak

hornen ryter, du förlorade striden
på nolltid har du tappat din glöd
det är inget nytt under solen vi har sett hela tiden
den enas bröd, den andres död

Se på människorna som slits för nån annans resultat
se hur flugan kvävs i spindelns nät
se på hyenorna som gräver i kadavret efter mat
se på baggen i murkna träd

Jag kan inte hjälpa dig upp, kan inte lysa upp den väg du springer
jag kan inte vagga dig varm och lugn
Vi är vallfår i vargarnas tid, och det är gamarnas klockor som ringer
inget ljus där vi irrar och springer runt i våra dunkla rum

Vi är vallfår i vargarnas tid, och det är gamarnas klockor som ringer
inget ljust där vi irrar och springer runt i våra dunkla rum